Miljö

Information från miljögruppen

Miljögruppen startade sitt arbete med ett informationsmöte på studiefrämjandet i april 2019. Därefter har gruppen samlats 1 ggr/mån med uppehåll i juli, för att diskutera det bästa sättet att nå ut till medlemmar samt hur en status inventering av föreningens lotter ska genomföras. 

Jordanalys har genomförts på 5 lotter spridda över området. Resultatet visar ett pH mellan 6,5 – 7,2, att det är tät lera utan grynstruktur samt att odlingsbäddar vid utrullningsprov visar finmo 4 – 6 millimeter och grov lera på 2 – 3 millimeter.

För odling av det flesta grönsaker och perenner är pH värdet bra. Platser med grov lera har behov av jordförbättring (lite beroende på vad som ska odlas). Jordförbättring sker bäst med egen kompostjord, därför är det viktigt att lottinnehavaren tar till vara på lottens trädgårdsavfall i en egen anlagd kompost. Det går bra att som tillägg köpa planteringsjord att förbättra med, men då ska den vara ekologisk och utan tillsatser av syntetiskt NPK gödsel.  N=kväve, P=Fosfor och K=Kalium. Köpt jord ska vara utan gödsel eller naturgödslad. Bra riktvärden för gödslad jord är förhållandet, Kväve 100%, Fosfor 18% och Kalium 45%. 

En effektivt anlagd kompost ger bra jord efter 1-3 år. Information om hur du komposterar bäst kan du få från någon i miljögruppen. Ta då kontakt via föreningens mejl så får du namn och lottnummer på någon av gruppens medlemmar för diskussion. Se tips från skillnadens trädgård under kompostering nedan.

Ett tips är att så gröngödslingsväxter för kväveberikning på bäddar som skördats av. Vid höst- eller vårgrävningen vänds gröngödslingen ner i jorden där maskar och mikrolivet bryter ner växtdelarna.

I augusti 2019 genomfördes 2 föreläsningar tillsammans med Orhems koloniträdgårdar. Den ena handlade om kompostering – lottens jordfabrik och den andra om Biologisk mångfald där även ett kort avsnitt om skadedjur ingick. 

Det är viktigt att planera sin lott med syfte att även gynna våra solitära pollinerare, såsom solitärbin, humlor, dagfjärilar, nattfjärilar, skalbaggar samt fåglar mm. Sätt gärna upp bi-holkar, -hotell och småfågelholkar. Som parentes kan nämnas att även sötsugna getingar är suveräna pollinerare.

Odla gärna en plätt med ängsblommor (gärna flock- och korgblommande), en örtagård eller andra pollen- och nektarrika växter som t,ex kärleksört, ringblomma, veronikor och allium. Hittar du en sälg på din lott, låt den få vara kvar men håll den i gott skick och mata därmed tidiga sandbin och murarbin när den blommar som bäst.

Alla sniglar är inte skadedjur, de nyttigaste av dem alla är pantersniglar, om du hittar nån, lägg den gärna i komposten där den till stor del livnär sig på förmultnande växter som bryts ner till mull. Den är också känd som rovsnigel då den äter spanska skogsniglar och åkersniglar. Den ger sig sällan på levande växter. 

Bladlöss kan bekämpas med såpvatten, men tänk på att såpa även skadar nyttodjur. Det är bättre att invänta djur som livnär sig på löss, däribland nyckelpigans och blomflugans larver. 

Den 11 oktober gjorde miljögruppen en statusinventering i området. Vi undersökte om och hur lottinnehavare komposterar sitt trädgårdsavfall. Det visade sig att kompost finns hos de flesta vilket vi fann positivt.

Den konstruktiva kritik vi vill ge är, att när en kompost anläggs ska det ske med kretsloppstänkande. Det betyder att komposten ska ge jord efter 1-3 år som då går att använda i den egna odlingen. Näringsmässigt ger du tillbaka det du tar som leder till ett kretslopp. Det går även bra att använda sig av tekniken Orhemslimpa med ursprung från en av våra tidigare lottinnehavare (Lena Israelsson och Stefan Dehlén). Den innebär att du på hösten gräver ner ditt trädgårdsavfall, även finfördelat kvist- och gren-avfall används, i dina odlingslimpor tillsammans med lite gödsel, lägg därefter på ett rejält lager med jord. Med fördel lägger du ett täckande lager med löv över som gör att maskar och mikroliv får det varmt och skönt under vintern då de bryter ner växtdelarna till näringsrik mull. När våren nalkas tar du bort löven som återanvänds i din kompost eller grävs ner. Odlingen kan påbörjas utan större ansträngning när jorden reder sig . Du kan även låta löven ligga kvar om du täckodlar.

En annan positiv iakttagelse vi gjorde, är att många av lottinnehavarna odlar blommor, buskar och träd som gynnar våra solitära pollinerare och honungsbin. Vi såg även insekts- och bi-hotell samt fågelholkar spridda över området. Allt detta gynnar den biologiska mångfalden och ger pluspoäng inför miljödiplomeringen.

Miljögruppen gör nu ett uppehåll under höst och vinter. Vi återkommer till våren med mer information och planerade föreläsningar. Vi önskar alla lottinnehavare en skön och vilsam höst och vinter! Vi ses igen när säsong 2020 drar igång.

Områdesbeskrivning-grundnivå

Miljögruppen kartlägger områdets status. Vilka tillgångar och vilka förbättringar är viktiga att genomföra ur miljösynpunkt.

Innehåller frågor om områdets storlek, antal lotter, gemensamt grönområde, föreningshus eller annan gemensam egendom.

Miljökrav – grundnivå

1. Gödsling och jordförbättring

Föreningen följer KRAVs regler

Produktexempel enligt KRAV är:

  • Naturgödsel (från häst, ko, får, höns), halm, växtrester, avslagna gröngödslingsväxter och liknande lantbruksprodukter.
  • Torv, kompostjord, strö, avfall från växthus- och trädgårdsodling.
  • Ben- och blodmjöl.
  • Kalk från kalksten.
  • Algkalk.
  • Dolomit (magnesiumrik kalk)
  • Ved och torvaska

Fler godkända produkter finns på KRAVs hemsida

Användning av gödselvatten baserat på urin, nässlor eller vallört.

  • Späd urinen 1:10. Vattna inte på de ätliga delarna. En vanlig trädgårdskompost kan med fördel kväveberikas med urin, vilket påskyndar processen. Urin som innehåller läkemedelsrester ska ej användas till gödsling.
  • Gödselvatten av nässlor och vallört erhålles genom att packa en hink full med blad, fyll på med vatten, låt stå 5-7 dagar, rör om då och då. Sila bort bladen och späd med vatten till te-liknande färg. En mindre illaluktande variant är att göra koncentrat genom att packa bladen hårt och lägga på en tyngd. Bladen bryts då ner till en tjock sörja som späds till tefärg innan vattning.

2. Kompostering

Alla ska kompostera sitt trädgårdsavfall på egna lotten. Att kompostera ingår i ett lokalt kretslopp. Trädgårdskomposten placeras minst 5 m från dike eller vattendrag för att undvika risken för urlakning.

En enkel kompost kan vara en öppen hög, men ett snyggare alternativ som fungerar bättre är någon form av behållare som skyddar för väder och vind. Pallkragar går utmärkt att använda.

Sara Bäckmo´s dunderkompost

Tips från Skillnadens trädgård

 

 

 

 

 

 

Kompostering av hushållsavfall ska göras i skadedjurssäkra behållare. Det är inte tillåtet att kompostera matavfall i öppna komposter.

3. Växtskydd

Föreningen följer KRAVs regler

Godkända medel är

  • Bekämpnings-och växtskyddsmedel som består av eller är framtagna ur ej genetiskt modifierade växter, djur, mikroorganismer, insekter m.m.
  • Gelatin.
  • Insektsfällor.
  • Fällor eller fångstanordningar.
  • Förtvålade fettsyror (vissa såpor) som uttryckligen godkänts av KRAV.
  • Natriumbikarbonat.
  • Sprit (etanol)
  • Termisk och elektrisk ogräsbekämpning
  • Varmvatten och ånga
  • Vegetabiliska oljor

4. Bevattning

Föreningen informerar om fördelar och teknik för punktbevattning med slang, droppslang och kanna istället för spridare. Föreningen har regler för tidsbegränsad bevattning, se ordningsregler.

5. Eldning

  • Enskild eldning på lotter är inte tillåten.
  • Vid grillning används miljömärkta produkter att tända med. Bra miljöval är tändrör, tändpapper, tändklossar, tändblock och rapsoljebaserad tändvätska.
  • Större stockar och stammar är utmärkta boplatser för vedinsekter, om det finns utrymme kan de lämnas att förmultna.

OBS! Uppdatering pågår